Tess Merkel skriver om vänskap


Idag förgyller Maggans härliga väninna Tess Merkel bloggen med ett inlägg. Alcazar-stjärnan funderar över veckans tema och frågar sig: Vad är vänskap? Varsågod Tess! Ordet är ditt…

Vänskap för mej betyder allt. Lika mycket som kärleken jag känner till min familj känner jag också till mina vänner.

Vänskap är som ett riktigt bra förhållande, där man känner en ständig önskan av att vilja ge och hjälpa, utan att, för den sakens skull, kräva något tillbaka.

Såklart så räcker man inte alltid till så mycket man skulle önska. Sin egen energi och tid har man ju bara i en begränsad mängd. Att finnas där för sej själv i första hand, är ett måste för att sedan kunna ge till andra av den energin som blir över när ens eget hjärta har nog. Nog till att dela med sej till dom i sin omgivning.

Alla tampas vi med det ständigt dåliga samvetet över att vi inte hinner ge så mycket som vi vill till våran familj och våra vänner. Dagligen tänker jag på människor som jag tycker om som jag alltför sällan träffar eller hör av mej till. Men jag vill tro och hoppas att vi som behöver varann i livet är mer eller mindre närvarande för varann hela livet ut. Sann vänskap och sann kemi känner man. Och en längtan av att träffa personen igen. Någongång. Och på något konstigt, märkligt sätt, så möts man igen. Man blir liksom inte av med varann…

Vänner fyller en. Inspirerar och gör en till en bättre människa. Vänner får en att känna sej älskad och trygg. Vänner dömer inte.

Vänskap är.  Det behöver man aldrig jaga eller kämpa för.

Det här är ju mina tankar och kanske stämmer de nödvändigtvis inte in på dina.

Utan mina vänner är jag bara en liten lort.  Vänskap är fantastiskt.

Puss och kram till min vän Maggan och alla er bloggläsare.

Var rädda om varann!//
Tess

Läs mer om Tess i hennes egen blogg på tidningen Mamas sajt här!

0

Mias tankar om vänskap

Det har blivit dags att lämna över ordet till ytterligare en av Maggans flitigaste bloggbesökare. Mia Rosenlund driver sajten onlinekuratorn.se och är en eldsjäl som stöttar människor dagligen tack vare sitt ideella arbete. Mia förtjänar respekt och uppmärksamhet! Här kommer hennes text om vänskap.

Hej gänget!
Jag har inte tid. Jag har för mkt annat att fokusera på. Det är inte så viktigt. Så tänkte jag om det jag nu tänker skriva men så kom jag på att detta är egentligen ngt av det viktigaste som finns.
Jag vill hylla en vän. En alldeles extraordinär vän som jag känt sedan jag var 14, det blir…22 år till hösten. Jösses!
Allt för sällan tar vi oss tiden att faktiskt tala om för våra vänner hur mycket vi tycker om dom, hur mycket de faktiskt betyder för oss. Det är viktigt att göra tror jag.

Därför väljer jag nu att skriva den här texten trots att jag inte har tid. Därför att jag vill visa min vän hur fantastisk jag tycket att hon faktiskt är.

Annelie och Ulrika har skrivit om att man ofta har olika vänner för olika tillfällen, det har jag oxå. Men jag har oxå den stora turen att få ha en vän, en alldeles, alldeles underbar vän, som jag verkligen kan göra allt med.
Hon är varm, harmonisk, har nära till skratt, är supersnäll, omtänksam och är alltid pigg på äventyr.
Jag och min vän kan skratta ihop, gråta ihop, sitta tysta ihop, hitta på hyss ihop, mysa ihop och umgås med andra tillsammans. Våra män tycker turligt nog oxå om varandra. Eller ja, tur och tur. Att hennes man verkligen gillade min man i början då vi just träffats var en av anledningarna till att jag valde att satsa på relationen. Hennes man har bra omdöme om människor och han hade ogillat  mina tidigare kärlekar. Nu har jag o maken varit gifta i sju år.
Vi är väldigtt olika jag och min vän. Jag har mycket temperament och låter mycket, hon är kolugn och höjer väldigt sällan rösten. Jag har en brokig bakgrund, mitt liv har inte direkt gått som på räls. Hon gick en gymnasieutbildning som verkligen passade henne, fick fast anställning direkt efter gymnaiet, träffade sin nuvarande man som 17-åring, fick sedan barn som 22 åring. Köpte hus när hon var 25, pluggade vidare och har nu ett bra jobb som hon verkligen trivs med. Trots att vi näst intill aldrig har varit i samma fas i livet så har vi alltid kunnat knyta an till varandra och jag har alltid kunnat vända mig till henne. När hon var i värsta småbarnstiden var jag i min mest intensiva partajtid. Hon tog sig ändå tid att lyssna på mig och mina olyckliga kärlekshistorier och diverse Dallas-liknande intriger i mitt kompisgäng.  Jag flyttade för 13 år sedan till Skåne medan hon bor kvar på västkusten. Trots det har vi alltid lyckats hålla en superkontakt med varandra och ses så ofta det bara går.

När jag själv fick mitt andra barn och livet kring mig var helt kaos, min man var riktigt akut sjuk, då körde min vän tre timmarsresan hem till mig och stannade en hel helg, fast julen var riktigt nära och hon hade minst sagt fullt upp själv. Hon handlade, passade min nyfödda son, lät mig sova, städade, lagade mat och följde med till min mans släktfest för att min man inte kunde.

En annan gång gång när jag och dottern var hos henne och hennes familj över en helg blev jag magsjuk och låg fastklistrad på badrumsgolvet i två dygn. När min hemresedag kom och jag inte riktigt var i form att ta tåget hem själv med barn och väskor, så satte hon mig och dottern i sin bil och körde oss hem (tre timmars resa, ni minns).
Numera har jag körkort och  kan därför ofta svänga inom henne på vägen till min pappa som bor i Gbg. Hon välkomnar oss alltid och som den grymma kock hon är slänger hon alltid ihop god mat o bjuder båda familjerna på.
Hon har ju, eftersom hon är en sådan fin människa, naturligtvis många vänner. Som tur är för min del har hon gjort klart för mig att jag har en speciell plats i hennes hjärta. Detta gör att jag aldrig behöver oroa mig för att förlora henne och istället kan glädjas åt all den kärlek och vänskap hon omges av.
Jag skulle utan att tveka kunna lägga  mitt liv i hennes händer. Jag skulle ge henne förtroendet att ta hand om mina barn om ngt skulle hända mig och maken och jag kommer älska och uppskatta hennes sällskap till den dag då jag dör.

Min vän heter Sofie Määttä och är den bästa vän någon bara kan tänka sig.
Denna text är mitt sätt att försöka ge tillbaka lite av allt det som hon givit mig genom åren. Tack för att du finns Sofie och tack för mig.

/Mia

Mer om Mias verksamhet som onlinekurator:
Onlinekuratorn vill finnas där för alla som anser sig behöva stöd och råd. Tveka inte att mejla.
Hos onlinekuratorn är all rådgivning helt kostnadsfri och du som skriver kan självklart välja att vara helt anonym. Jag svarar ALLTID på alla mejl men hur lång tid det tar är beroende av hur stort inflödet är.
Vill du komma i kontakt med Mia rekommenderar vi varmt ett besök på onlinekuratorn.se.

Mia får som tack för sitt inlägg Anna Bergendahls nya cd. Tack för att du delar med dig av dina kloka tankar och ord.

0

Rickard om kändisskap och vänskap

Vänskapsveckan är inspirerande. Rickard Engfors har ägnat förmiddagen åt att blogga om kombinationen mellan kändisskap och vänskap. Det kändes som att hans tankar även passade in här på Maggans blogg…

I mitt arbete har jag förmånen att få träffa massor av spännande människor. Många av dom jag jobbar med är människor som jag beundrat länge. Jag kan skratta för mig mig själv ibland när jag tänker på hur jag tapetserade väggarna i mitt pojkrum med affischer på Carola och Pernilla Wahlgren. Jag gick på skivsigneringar med Lili & Susie och Nanne Grönvall. Konserter med Lena Ph. Idag har flera av mina gamla barndomsidoler blivit nära vänner. Andra är kollegor som jag stöter ihop med titt som tätt. Ödet är verkligen underhållande.

Att lära känna människan bakom rubrikerna är intressant. Precis som alla andra har jag också skapat mig en bild av dessa människor genom media. Grejen med bilden som förmedlas medialt är dock att den inte stämmer med verkligheten. Nu menar jag inte att tidningar och tv bara ägnar sig åt att förvrida sanningen. Men bilden som visas upp är ensidig. Den riktiga människan får inte plats på några rader i en artikel eller några minuter i en tv-sändning.

Mediabevakningen blir hela tiden skrämmande nog mer och mer sensationsinriktad vilket ger kända personer ännu mindre möjlighet att få dela med sig av sig själva i sin offentliga roll. Samtidigt är det en balansgång för den som står i rampljuset att välja hur mycket av sig själv man vill dela med sig av. Ekvationen är svår att lösa. Jag vet av egen erfarenhet hur mycket bekvämare det är att skapa ett alterego som man visar upp offentligt i tron om att att det ska skydda en själv. Den försvarsmekanismen gör dock att man själv bidrar till den ensidiga bilden som byggs upp.

I schlagertider lever jag och mina kollegor i något som känns som en parallellvärld till verkligheten. Vi öppnar tidningarna och lägger pannan i djupa veck när vi läser om alla kupper, chocker och attacker. Så fungerar det i den bubblan. Såna är spelets regler under den begränsade perioden. Det kan man hantera. Melodifestivalen är en cirkus med en början och ett slut.

Vissa dagar är vardagen lika surrealistisk. På väg till jobbet passerar jag kvartersbutiken och ser någon av mina vänner pryda löpsedlarna. Jag är vid det här laget bra på att tolka kvällstidningarnas texter. Jag kan läsa mellan raderna. Tyvärr är det ju inte alla som kan det av förklarliga skäl. Normala sunt tänkande människor har ju fortfarande en tro om att det som står i tidningen är sant. Med all rätt. Så borde det ju vara. Men så är det verkligen inte.

Det händer fortfarande att även jag blir orolig när jag läser saker om vänner och kollegor i media. Som tur är har jag fördelen att kunna kolla vad som hänt med personen i fråga istället för att gå och fundera. Idag är en sådan dag. Det har skrivits en massa om Kikki Danielsson den senaste tiden. Det skrivs förresten relativt regelbundet en massa om Kikki vare sig hon vill eller inte när jag tänker efter. Tråkigt nog målas hon ofta upp som ett offer. Skriverierna handlar mest om motgångarna i hennes liv. När jag vaknade idag och läste ytterligare en Kikki-artikel kände jag att jag ville veta hur det egentligen står till med henne. Kikki och jag är inte bästisar men våra vägar har korsats många gånger under årens lopp i alla möjliga och omöjliga sammanhang både privat och i jobbet. Jag har enorm respekt för henne. Kikki är en otroligt stark kvinna med ett stort hjärta av guld.

Jag låg och tänkte på Kikki ett tag och bläddrade sedan fram hennes nummer i mobilen. Konstaterade att det var en bra idé att berätta att jag tänker på henne och att jag tycker att hon är toppen. Efter ett mysigt samtal vet jag nu att Kikki mår bra. Hon var i studion och jobbade och ska göra Förkväll senare idag. Det ska jag kolla på. Kikki är bäst!

Hittade denna bild på nätet från 2005 när jag och Kikki är på Pridefest!

0

Ulrikas tankar om vänskap

Vi fortsätter vår vänskapsvecka med ytterligare ett bidrag från er underbara bloggbesökare. Idag är det Ulrika Lindgrens tur att dela med sig av sina tankar om vänskap. Varsågod Ulrika, ordet är ditt!

Hej Maggan, bösar och alla korvar !

Vänskap, vad e det ? En mkt bra fråga, speciellt i dagens samhälle. När man var liten så hade man säkerligen en bästis som visste allt om en, man hade hemlisar och litade stenhårt på varandra. Under årens gång så kanske man växer ifrån varandra, man träffar andra och får nya vänner genom livet. Vänner som fyller olika funktioner, precis som Annelie var inne på.

En ny slags vänskap har ju uppstått med bloggar, Facebook och Internet,  nämligen nätvännen. Vännen som finns där när du loggar in, vännen som har skrivit ett par uppmuntrade ord till dig, vännen som du egentligen inte riktigt känner men som har kommit att betyda något för dig. Via nätet. Jag tycker att det är helt fantastiskt ! Vilken guldgruva va ?

En del kanske är lite skeptiska till just en nätvän, att det känns lite udda och annorlunda. Det är det också ! Vi öppnar oss för varandra, berättar om våra liv, våra familjer, våra rädslor och vår glädje. Men det är helt underbart. När jag åkte iväg på den första bloggträffen så hade jag just dom tankarna i skallen. Vad har jag gett mig in på ?!?! Sitta här med en massa galna korvar som jag aldrig har träffat….Men så bra det blev ! Flera av er korvar träffar jag numera privat, vi håller kontakt på Facebook, via sms och mail. Vi känner inte varandra på ett djupt plan, ännu, men ni betyder så mycket för mig.

Slutligen, vänskap. Vad är det för mig ? Rätt så enkelt. En vän är en person som bryr sig om mig och som släpper in mig i sitt liv.

Kram !
Ulrika

Ulrika får som tack för sitt underbara inlägg ett mobilt bredband från 3. Så att hon kan fortsätta att hålla kontakten med sina nätvänner oavsett om hon är i sommarstugan eller tillbringar semestern i ett tält i skogen.

0